Signerat glas: vad signaturen säger, och vad den inte säger

Du hittade en signatur i botten på en vas. Här är vad den betyder, vad den inte betyder, och varför en saknad etikett inte är något att oroa sig för.

Skrivet av oss på Kapet Second Hand i Umeå. Uppdaterad september 2026.

I korthet
  • Signaturen sitter i botten, etsad eller graverad i den slipade ytan. Titta i motljus, den är ofta grund.
  • Den säger vem, sällan när. Bruket och ofta konstnären, men nästan aldrig ett årtal.
  • Signerat är inte samma sak som dyrt. Också serietillverkat glas signerades.
  • Initialer är vanliga. UHV i botten är Ulrica Hydman Vallien.
Steg 1

Vänd på glaset och sök i bottenytan

Nästan allt signerat glas bär sin signatur i botten, i den slipade ytan där pjäsen lossades från pipan. Den är etsad eller graverad och ofta mycket grund, så håll glaset snett mot en lampa och låt ljuset stryka längs ytan i stället för att lysa rakt på den. Repor och slitage i botten är normalt på en pjäs som stått på ett bord i femtio år och säger ingenting om äktheten.

Steg 2

Skilj bruket från konstnären

Det som står brukar vara två saker. Först bruket: Orrefors, Kosta, Boda, Kosta Boda, Reijmyre. Sedan konstnären, ibland utskriven och ibland som initialer. Att båda står där betyder att pjäsen är knuten till en person, vilket är det som gör konstglas till konstglas. Står bara bruksnamnet är det oftast serietillverkat, vilket inte är sämre, bara något annat.

Steg 3

Läs numret, och vet vad det inte betyder

Många signaturer följs av siffror. De kan vara modellnummer, upplagenummer eller bruksinterna beteckningar, och de går sällan att läsa som ett årtal. Ett nummer i formen ett av tvåhundra betyder att pjäsen tillhör en begränsad upplaga, och då är numret verkligen värt något. Ett löst nummer utan sammanhang säger däremot mest att pjäsen hade ett artikelnummer, precis som allt annat en fabrik tillverkar.


Bruken och namnen du stöter på

Orrefors startade sin glastillverkning 1898 och blev känt för sitt graverade glas. Där arbetade bland andra Simon Gate och Edward Hald från tiden kring första världskriget, senare Sven Palmqvist, Edvin Öhrström och Ingeborg Lundin. Två tekniker därifrån dyker ofta upp i signaturer: Graal, som växte fram omkring 1916, och Ariel, som kom 1937.

Kosta Boda står för det färgstarka och lekfulla, med Bertil Vallien, Ulrica Hydman Vallien, Erik Höglund och Göran Wärff. Reijmyre, grundat 1810, är ett av landets äldsta bruk, och Monica Bratt är namnet som oftast nämns därifrån. Att Orrefors och Kosta Boda numera hör ihop beror på att Orrefors köptes 1990 av Orrefors Kosta Boda.

Etiketten som saknas betyder ingenting

Många pjäser såldes med en pappersetikett i botten som talade om serie och modell. Etiketter lossnar i diskvatten, i flyttlådor och av femtio års torkande, och de saknas på de flesta pjäser som varit i bruk. Att etiketten är borta är alltså ingen varningssignal och sänker inte värdet nämnvärt. Sitter den kvar är den däremot en trevlig extra bekräftelse, och då ska den lämnas i fred.

Så tänker vi om pris

En signatur höjer sällan priset på egen hand. Det som avgör är vem konstnären är, hur ovanlig pjäsen är, vilket skick den har och hur efterfrågad formen råkar vara just nu. Ett osignerat glas från ett känt bruk kan mycket väl vara värt mer än ett signerat från ett mindre. Vi prissätter efter vad liknande pjäser faktiskt säljs för, inte efter vad som står i botten.

Vad vi lovar om glaset vi säljer

Vi beskriver det vi ser: signaturen när det finns en, nagg, sprickor och slipskador. Kan vi inte fastställa bruk eller konstnär skriver vi det i stället för att gissa. Undrar du över en pjäs innan du åker in, mejla hej@kapetsecondhand.se med artikelnumret, gärna med ett foto av botten.


Se objekten som står i butiken just nu →